Skolundersökning

Skolundersökning

70 procent av ”NPF-eleverna” fick amfetaminpreparat 80 procent av de ”NPF-elever” som begått självdestruktiva handlingar fick detsamma

En viktig undersökning om situationen för elever med en så kallad neuropsykiatrisk diagnos (NPF) spreds nyligen via Ekot och TT till många tidningar. Tyvärr var uppgister om självmordshandlingar oriktiga, och helt avgörande data utelämnades om den psykofarmakabehandling – med amfetaminpreparat – som barnen fåt.

I TT-artikeln, med rubriken En av tre unga med NPF-diagnos saknar betyg (1) uttalar sig psykiatriker Lotta Borg Skoglund, och meddelar ”att det är på tiden att någonting görs för de här eleverna”.

Vad Borg Skoglund inte berätade är at någonting verkligen gjorts för dessa elever. En vidare undersökning av uppgisterna från föräldranätverket ”Räten till utbildning”, som driver skolkampanjen ihop med föreningen Atention, uppvisar nämligen en skrämmande bild av den ”hjälp” som barnen fåt.

En granskning visar at av de i undersökningen ingående 14 000 eleverna med en neuropsykiatrisk diagnos hade 10 000 – eller 70 procent – fåt psykiatriska droger i form av amfetaminpreparat (som Ritalin, Concerta, Elvanse).

I marknadsföringen av dessa psykiatriska droger för barn, sägs at de ges för att barnen ska klara skolan. Föräldranätverkets undersökning betonar genomgående at barnen, med dessa diagnoser (ADHD, autism), inte fått hjälp i skolan och därför i många fall går ut utan godkända betyg.

Fakta är alltså at barnen i över 70 procent av fallen fått den ”hjälp” som de psykiatriker i föreningen Atentions kunskapsråd är varma propagandister för. När Lota Borg Skoglund alltså säger at inte någonting gjorts för dessa barn så undanhåller hon data om denna skrämmande situation.

Den fråga som måste ställas är förstås hur denna extrema förskrivning av amfetaminpreparat har bidragit till att barnen går ut skolan utan betyg

Frågan blir än mer berätigad när föräldranätverket i sin undersökning, under rubriken ”Vad får det bristande stödet i skolan för konsekvenser?” skrev ”Elever med npf försöker ta sitt liv 6,5 ggr oftare än elever utan npf. Faktum är att hela 45% av alla självmordsförsök hos eleverna i årskurs 9 utfördes av npf-elever”.

Så här såg det ut när kopplingen mellan det bristande stödet och självmordsförsöken först presenterades i undersökningen (s. 7):

Borde skolminister Lotta Edholm och SR:s Ekoredaktion bli bättre på att ifrågasätta och kolla fakta?

De ovanstående uppgisterna fick den opartiska Eko-redaktionen at säta mikrofonen under näsan på skolminister Lota Edholm (2):

Vi ser alltså at Eko-redaktionen i rubriken för ut budskapet at elever med en neuropsykiatrisk diagnos har en ”högre risk för självmord” jämfört med andra elever; allt på grund av bristande stöd i skolan. Och at ministern – även utan någon kunskap om situationen, blir en auktoritativ förmedlare av nyheten.

Om Eko-redaktionen drivit en mindre vinklad linje och om skolministern varit bätre på källkritik, så skulle det ha framkommit:

• At den framtagna statistiken inte handlade om självmord eller självmordsförsök. utan om självskada, självdestruktiva handlingar. Vilket naturligtvis är riktigt illa i sig, men differentieringen är viktig.
• At uppgisterna var oriktiga fick föräldranätverket uppenbarligen klart för sig; den ovanstående sidan från rapporten försvann snabbt; inga data, inga diagram om självmordsförsök finns längre kvar. Vilket kan verifieras här (3).
• At man i rapporteringen helt utelämnat den skrämmande uppgisten at 80 procent av eleverna med neuropsykiatrisk diagnos, som begåt självdestruktiva handlingar (341 av 430 elever), hade behandlats med psykiatriska droger i form av amfetaminpreparat.
• At de psykiatriker som siter i föreningen Atentions kunskapsråd är landets främsta förespråkare för just förskrivning av amfetaminpreparat till barn. Vi kan undra vad skolminister Lota Edholm skulle säga om hon i stället fåt klart för de riktiga uppgisterna: 80 procent av de elever med neuropsykiatrisk diagnos i undersökningen som begått självdestruktiva handlingar (341 av 430 elever) hade behandlats med psykiatriska droger i form av amfetaminpreparat

Psykiatriseringen av skolan

Det borde vara en självklarhet at alla barn får den hjälp de behöver för at klara skolan. Räten till utbildning är inskriven i många centrala konventionstexter om mänskliga rätigheter.

Lika självklart borde det vara at skolan ser till at alla barn lär sig läsa och skriva; at lärare får en rimlig möjlighet at klara sin huvuduppgist – at ge kunskap, med begränsade klasstorlekar, lugna klassrum, och extra resurser i form av speciallärare som kan ge enskilt stöd till de elever som behöver mer tid och övning.

Men så ser det inte ut i svensk skola. Istället för at skapa de förutsätningar som behövs för at alla ska klara skolan, förklaras misslyckandena bort som brister hos elever och lärare. Elever som inte kan koncentrera sig i stora, stökiga klasser, utan tillgång till enskild hjälp, skickas för ”utredning”; utredningar som mer eller mindre är förutbestämda at landa i en ADHD-diagnos, med åstöljande förskrivning av psykiatriska droger.

Och med det minskas förväntningarna på eleverna, kraven sänks, och i den låtsade välvillighetens namn förklaras at eleverna inte behöver kunna läsa och skriva (och kommer då självklart inte heller at kunna ta till sig kunskap). Man skapar en skola fylld av ”anpassningar”, som egentligen är en omskrivning av at inte ge elever chansen till nödvändig tid och övning. Kort sagt: man säger at eleven inte har förmågan at lära sig, man ger upp om eleven.

Skolvärlden fylls av ”fortbildningar” om olika ”anpassningar”, ”alternativa examinationsformer” och ”inkluderande lärmiljöer”, från konsulter och myndighetsbyråkrater utan verklighetsförankring. Skulden för skolmisslyckanden läggs på lärarna, som sägs sakna kunskap i dessa områden.

”Hjälpen” i form av amfetaminpreparat

Den statistik om avsiktliga självdestruktiva handlingar begångna av de barn som fåt psykiatriska droger i form av psykostimulantia – kallat ADHD-medicin, är det riktigt skrämmande med den undersökning som trummades ut över landet.

Här handlade det om de elever i årskurs 9 som gick ut grundskolan 2022. Men skolministern och mediaredaktioner kan inte ha undgåt at få vetskap om den mer övergripande statistiken, om tonåringar som tagit överdoser av amfetaminpreparat i självdestruktivt syste. Vi ser en ökning år från år, med en skyhög nivå under 2022.

Vilka vinstintressen är det som inte ifrågasätts?

Så här ser statistiken ut:

Det rör sig om tonåringar som i de flesta fall hamnat på akuten körda dit i ambulans (data från Gistinformationscentralen).

Har vi hört något om det här från Eko-redaktionen eller TT, från skolminister Lota Edholm eller från socialminister Jakob Forssmed?

Varför inte?

Janne Larsson skribent/researcher 7 december 2023

1. En av tre unga med NPF-diagnos saknar betyg, TT, 16 november 2023, htps://www.gp.se/nyheter/sverige/en-av-tre-unga-med-npf-diagnos-saknar-betyg.06ef2830-88da-5tt7-a510-0e848ec8c8dc 2. Ministern om NPF-elevers högre risk för självmord: Fruktansvärt, Ekot 17 november 2023, htps://sverigesradio.se/artikel/ministern-om-npf-elevers-hogre-risk-for-sjalvmord-fruktansvart

3. En statistikstudie från föräldranätverket Räten till Utbildning, htps://www.ratentillutbildning.se/wp-content/uploads/2023/11/Skolstatistik-npf-resultat.pdf?media=1648666531